Baka baka liten ähhh äta degen!


Vi har lurkat in oss på två adventsbak ihelgen. Först en hos Kjellnäsarna. Marie styrde upp pepparkaksbaket.

Som sagt... Marie styrde upp bakandet.

Sedan fick vi göra lussekorvar med Joanna, Boel och Felix. Bägge papporna var på älg/vildsvinsjakt.

Svininfluensan är nära oss


Så här står det på Elis avdelning.
Vi har inte vaccinerat oss, i Åkersberga så är det fortfarande KAOS!
Det är timlånga köer till de få vaccinationssprutor som finns. Det är dåligt med information och i TISDAGS fick förskolelärarna på dagis en dos (de borde väl få det bland de första anser jag)

Vi har funderat fram och tillbaka om vi ska vaccinera oss, en gång var vi så nära att Hans och barnen gick och tittade på kön till BVC, den var utan överdrift flera hundra meter lång och de flesta som stod i den fick vända för att det tog slut.

En traktor gör en lycklig!


Moffa plogar gatan hemma i Gällivare i onsdags. (Foto: Lisa Lantto)
Enligt moffa är lösningen på alla problem "köp en traktor" (eller åteminstone kör en traktor.)
Han menar på att man kan inte vara olycklig när man puttrar fram med sin traktor efter vägen. Man får tid att fundera över livet för den går inte så fort och man hinner se omgivningarna.

Och helt fel verkar han ju inte ha. Så här lycklig var Elis på traktor-deg-välten på Junibacken häromdagen. Och Mira hon gillade den lika mycket.

Men hon hälsade på Mamma mu en sväng också.

Pippis hus var också en favorit.
På kvällen sa de att sagotåget var en annan favorit, fast under själva färden så skrek de mest: "Neeeeej snart kommer Tjoppsan (eller vad heter råttan i Nils Karlsson Pyssling?)
Sagotåget är magiskt, men de har verkligen inte valt de lyckligaste kapitlena i det som Astrid Lindgren skrivit utan man får se Madicken spöka, Jonathan och Skorpan som hoppar från brinnande hus och bekämpar Tengil och Katla. För att inte tala om stoooora råttan Tjoppsan som har skrämt livet ur Mira sedan första gången hon hörde talas om honom (de har visst en cd på dagis och där är minsann inte Tjoppsan alls snäll...)

Ismaskinen är det coooolaste


Igår var det trädgårdsfix. Krattade ihop löven innan de var helt förmultnade (nästan)

Elis spanar uppåt.

Mira testar nytt leende.

Det mest spännande på konståkningen är just efter när ismaskinen kör runt runt... Man kan INTE gå från hallen förren man sett den köra tillbaka in.

Elis har börjat med julpyntningen (lite sent enligt oss - i Aspudden hade vi uppe julstjärnan året runt)
Just nu är han smått besatt av adventsstaken. Så han är utnämnd till "adventsljusstakeansvarig" med en regel. Han får inte flytta den ur fönstret.

Tokmoffa in town


Här är ett bildbevis på att Lanttos fortfarande är i stan. Fick bilden av Lisa, det är visst ett byggmöte i hennes lägenhet. Tokmoffa har enligt tradition tagit med sig "Biltema-katalogen", Jula mfl och nu ska det kollas var spikarna är billigast innan man skriver inköpslistor och till slut åker dit.

Stålmannen till lunch


Sofie jobbar hemma och till lunchläsning valde hon Internetworld. Slår upp första uppslaget och blir glatt överraskad. En av Lantto-Berggrens favoriter tittar fram likt stålmannen. JohanP...

Hans är glad över maten men lite deppig över att Johan inte finns med i hans tidning...

Och lite glad blir vi varje gång vi torkar av bordet med vår disktrasa med statsministern på. Present från de sköna Bäcklinarna.
Just nu är Lanttoklanen på besök. Sune som träffat Fredrik (som han kallar honom) säger att han inte är sig lik på disktrasan... Vi ser inte till Lanttosarna så mycket, de har hittat ett roligare ställe att vara på. Martins lägenhet som de renoverar.

Ps. Fredrik luktar än så länge rätt ok. Ds.

Piggarna för piruetter


Elis i ishallen i söndags. Rätt glad efter omständigheterna (att han inte får vara på isen...)

Mira i sin grupp. Hon har nu inhandlat ett par prinsess-skridskor, efter att ha åkt med hockeyrör under några veckor. Man måste visst ha de där piggarna för att få till piruetterna eller något.

Vardagsmysterier & iaktagelser


Hur kommer det sig att hur man än försöker så slutar det med att man köper hela paketet med bilder på sitt barn varje år... fast man aldrig planerar det.
Antingen:
1. Glömmer man att skicka tillbaka bilderna i tid eller
2. Hur man än räknar på det så blir det "näääästan" lika dyrt att ta alla bilderna som att skicka tillbaka två kartor. På något magiskt vis har de fått till prissättningen så det känns som hur man än gör så är det nästan lika dyrt att behålla alla bilderna. Men något år ska vi överlista dem... vilket år som helst.

När man har en potatisskalare så tänker man inte så mycket på hur fantastisk den är MEN... när den enda man har på något konstigt sätt (ni hör säkert diskutionerna Hans och Sofie emellan utan att jag behöver beskriva dem...) är borta så är den väldigt saknad!
Försök skala potatis till 8 personer med kniv, osthyvel mm.
Inte helt lätt.
Nu har vi en ny potatisskalare, men vart den gamla tagit vägen är än idag ett mysterium.

När potatisskalaren försvann funderade jag på vad man mer skulle sakna om det försvann.
Kom fram till att man saknat konservöppnare och...

korkskruv några gånger under sitt liv...

Och när jag vandrade runt där i köket så kom jag att tänka på andra saker som man gör lite olika.
Tändsticksaskar.
Det finns de som tänder en tändsticka och sätter tillbaka den.
Sofie bor med en som gör så.

Irriterar mig sällan på det, förutom just i det ögonblicket man känner sig glad över att ha kommit ihåg att ta med sig tändstickor ut i skogen (man skakade mycket noga asken innan man la ner den i fickan :-) och sedan ska tända spritköket och det bara är använda tändstickor kvar.

Sista iaktagelsen är toaborsten. 
Hur kommer det sig att det är den absolut mest intressanta prylen i en toalett.
Enligt alla upp till två år.
Varför?

Äpplen på tork


Hans, Mira och Elis har hängt upp äpplen på tork i köket.
Elis har berättat för mamma Sofie att det är viktigt att äppelringarna inte rör vid varann för då ruttnar de!

Farfar in da house!


Mira, Farfar och Elis kikar på bilder från Orust.
Farfar har varit och byggt på Orust i tre veckor och nu tittar han förbi på vägen hemåt.
En kväll får vi, imorgon gasar han norrut.

Vi har riddare som skyddar oss...


Vi känner oss trygga här hemma för vi har två riddare som skyddar oss!

De har haft genusdag på dagis där de killarna gärna fick ta på sig något typiskt tjejigt och tvärtom. Elis var snövit och Mira riddare men just nu har vi två riddare hemma, de är visst på väg någonstans i sin båt som de byggt i vardagsrummet...

Farligast är Mira Svea Vilhelmina Lantto Berggren när hon tar på sig hjälmen också...

RSS 2.0